Personlig assistans, Ledsagarservice
och Avlösarservice med trygghet,
kontroll och engagemang.

 

LSS/LASS

LSS är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS är en rättighetslag


Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) avser personer med omfattande och varaktiga funktionshinder och innehåller bestämmelser om särskilt stöd och särskild service för dem. LSS är en rättighetslag, vilket innebär att den enskildes behov ska vara avgörande för insatsen, inte myndighetens
resurser, och att personer som inte anser sina behov tillgodosedda
har rätt att överklaga fattade beslut. LSS anger dels vilka som omfattas av lagen, dels att dessa personer har rätt till tio olika insatser, under förutsättning att de behöver sådan hjälp och deras behov inte tillgodoses på annat sätt. En av de insatser som den enskilde kan ha rätt till är biträde av personlig assistent.


Vem har rätt till LSS-insatser?
För att en person ska omfattas av LSS krävs att funktionshindret har sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt. Funktionshindret ska innebära betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Med det menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Behovet av stöd och service ska vara omfattande och återkommande, vanligen dagligen eller av så speciellt slag att de trots mindre tidsåtgång bör betraktas som omfattande.
De närmare villkoren för att en person med funktionshinder kan ha rätt till insatser enligt LSS klargörs i lagen. Denna rätt tillkommer tre olika grupper.


Personer som kan ha rätt till LSS-insatser är:
1-Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2-Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3-Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Personkretsarna 1 och 2 motsvarar de grupper som före 1994 hade rätt till stöd enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. Personkrets 3 beror däremot inte på någon speciell diagnos och omfattades inte av den tidigare omsorgslagen.
För att tillhöra personkrets 3 ska samtliga angivna kriterier vara uppfyllda– funktionshindret ska vara varaktigt och stort, medföra betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, starkt påverka flera livsområden samtidigt samt orsaka omfattande behov av stöd och service. Orsaken till eller arten av sjukdomen eller skadan, och inte heller den medicinska diagnosen, ska spela någon roll i sammanhanget. Syftet med att inkludera denna grupp i den nya
lagstiftningen var att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det stöd de behöver. Sjukdomar som nämns i propositionen är grava syn- och hörselskador, hjärnskador, diabetes, hjärt- och lungsjukdomar.
Personer med olika psykiska sjukdomstillstånd som kan medföra
begåvningshandikapp, t.ex. demenser, och personer med sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel kan också ingå i personkrets 3.

Tio insatser enligt LSS
Lagförslaget angav tio insatser som personer med svåra funktionshinder skulle kunna ha rätt till. Dessa insatser var:

· Rådgivning och annat personligt stöd
· Biträde av personlig assistent
· Ledsagarservice
· Biträde av kontaktperson
· Avlösarservice i hemmet
· Korttidsvistelse utanför hemmet
· Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
· Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar
· Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
· Daglig verksamhet

Insatserna ska utformas efter den enskildes situation. Personer som behöver mycket omfattande hjälp, eller hjälp av mycket privat karaktär, ska ha ett avgörande inflytande över hur hjälpen utformas. Hjälpinsatsen ska därför knytas till den enskilde personen och inte till olika myndigheter. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att verkställa alla insatser med
undantag för rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd), som landstinget ansvarar för. Genom LSS förtydligades kommunens skyldighet att följa upp och informera om stödet till personer med funktionshinder.


LASS
LASS är Lagen om assistansersättning

Lagen om assistansersättning (LASS) reglerar den statliga ersättning som personer med omfattande funktionshinder kan få för att anordna personlig assistans. Rätt till assistansersättning tillkommer samma personkretsar som LSS, under förutsättning att deras behov av personlig assistans är tillräckligt stort. LASS är därmed nära kopplat till LSS. Även LASS är en rättighetslag.
LASS innehåller detaljerade bestämmelser om ersättning för personlig assistans. Med assistansersättning ska den enskilde själv kunna anställa sina personliga assistenter eller mot ersättning kunna anlita kommunen eller annan organisation som arbetsgivare för assistenterna.
För att omfattas av LASS måste man vara under 65 år och behovet för att klara dagliga livet betydligt mer än 20 timmar/vecka